Välj språk 
English 
română 
polski 
Lithuanian 
Deutsch 
magyar 
Den judiska befolkningen i Europa före andra världskriget, ca 1933.
Den här övningen innehåller en artikel och filmklipp som ger dig en introduktion till hur det judiska livet såg ut i olika delar av Europa före Förintelsen. Genom övningen kommer du att utveckla din förståelse för det judiska livet ur ett lokalt, regionalt och nationellt historiskt perspektiv och minne. Du kommer också att få en djupare kunskap om de stora variationerna mellan judiska samhällen i Europa genom att jämföra olika berättelser, kulturella och personliga erfarenheter.
Vad ska du göra?
Läs texten och gör uppgifterna.
Introduktion
Livet var ofta svårt för de judiska minoriteterna under medeltiden. De utsattes ständigt för diskriminering, exempelvis genom lagar som begränsade var judar fick bosätta sig och vilka yrken de fick ha.
Efter den så kallade emancipationen under 1700-talet, och framför allt under 1800-talet, fick judar i Centraleuropa och Västeuropa fler rättigheter och bättre möjligheter att delta på ett jämlikt sätt i samhället.
Samtidigt fanns det flera antijudiska lagar i östra Europa i de områden som kontrollerades av det ryska imperiet inklusive länder som idag är självständiga stater.
1939 levde nära tio miljoner judar i Europa, vilket motsvarade mindre än två procent av den totala befolkningen. Flertalet av dessa judar bodde i de västra delarna av Sovjetunionen, Polen och Rumänien. I dessa länder utgjorde den judiska befolkningen mellan tre och tio procent av alla invånare.
I Tyskland fanns det vid samma tid ungefär en halv miljon judar, motsvarande 0,75 procent av landets invånare.
I Sverige fanns det 1939 omkring sjutusen judar, vilka utgjorde ca 0,1 procent av befolkningen.
Medlemmar av ett fotbollslag i Bitola poserar på en fotbollsplan. 14 augusti, 1928.
I många samhällen och mindre städer i Östeuropa hade judar, i likhet med sina icke-judiska grannar, levt på samma sätt under hundratals år. Många judar var religiösa och följde traditionerna. Det fanns några som hade det gott ställt, men flertalet var fattiga.
I medelstora och större städer drogs allt fler judar med i moderniseringen och många övergav det traditionella sättet att leva och ibland även den religiösa identiteten. I Central- och Västeuropa blev allt fler judar assimilerade, vilket betyder att de började leva som majoriteten runt omkring dem. Sammanfattningsvis kan man säga att hur livet såg ut för de europeiska judarna berodde på var de bodde. 
När du har läst artikeln ska du välja två olika platser och titta på filmklippen om det judiska livet (se länkarna nedan). Skriv ner likheter och skillnader i det venndiagram din lärare delar ut. Återge sedan det du antecknat för en klasskamrat och beskriv översiktligt hur det judiska livet såg ut på de platser som du valt. Jämför era venndiagram.
Ladda ner och skriv ut venndiagram Om du är registrerad som användare, fyll i venndiagrammet online här >>
Den judiska livet i Oświęcim och Sosnowiec, Polen.
Lea Gleitman berättar om det judiska livet i Oświęcim, Polen.
Det judiska livet i Makó, Ungern.
Susanna Chrisensen berättar om skolåren i Makó, Ungern.
Den judiska livet i Flatow och Berlin, Tyskland.
Walter Frankenstein berättar om sin uppväxt i Flatow, Tyskland.
Det judiska livet i staden Dąbrowica, Polen/Ukraina.
Oskar Tojzner berättar om livet före kriget i Dąbrowica, Polen/Ukraina.
Svara på frågan.
1-2a Anser du att det är viktigt att få kunskap om hur livet ser ut på olika platser? Motivera ditt svar (varför/varför inte?).
Skillnader
1-1a Beskriv skillnader för den första platsen du har studerat.
Likheter
1-1b Beskriv likheter för båda platserna du har studerat.
Skillnader
1-1c Beskriv skillnader för den andra platsen du har studerat.
