Välj språk 
English 
română 
polski 
Lithuanian 
Deutsch 
magyar 
Den tyske politikern Johannes Bell signerar fredsfördragen den 28 juni 1919 i spegelsalen, i en målning av konstnären William Orpen.
3. UTESLUTNING | FÖRFÖLJELSE | FOLKMORD 3.1 Nazisterna kommer till makten | 3.2 Livet förändras för judarna i Tyskland | 3.3 Getton | 3.4 Massskjutningar och läger | 3.5 Skuld, ansvar och straff
År 1933 kom nazisterna till makten och krossade demokratin – men hur var det möjligt? Denna övning kommer hjälpa dig att förstå några nyckelfaktorer. Genom övningen får du möjlighet att utveckla din förståelse kring hur propaganda fungerar samt reflektera över betydelsen av historiska händelser, och hur dessa kan användas av extremister och antidemokratiska rörelser i propagandasyfte.
Fredsförhandlingarna i Versailles
I november 1918 slutade första världskriget. Vid fredsförhandlingarna följande år i Versailles, Frankrike, utpekades Tyskland som ansvarigt för kriget. Tyskland måste lämna ockuperade områden, landets industrier beslagtogs och man förbjöds att ha en armé av betydelsefull storlek. En annan hård bestraffning var det krigsskadestånd på 132 miljarder Goldmarker (en summa som senare sänktes) som Tyskland bötfälldes att betala för att kompensera för den enorma förödelse som kriget hade orsakat i Europa.
Nazisterna spred propaganda och rädsla
I sin propaganda talade nazisterna ofta om Versailles-fördragets "orättvisor" och spred "dolkstötslegenden" om att socialister, liberaler och judar hade förrått landet och gjort så att Tyskland förlorade kriget. (De påstods ha "stuckit en dolk i ryggen på den tyska armén".)
Nazisterna påstod att andra partier var korrupta medan Hitler beskrevs som nationens frälsare och den enda personen som skulle kunna skapa ordning i det politiska och sociala kaossom rådde i det tyska samhället. Samtidigt spred beväpnade nazistgäng rädsla och skräck på Tysklands gator.
Ekonomiska kriser och bristande tro på demokratin
Det stora krigsskadeståndet var en av orsakerna till att Tyskland led av hyperinflation 1923, vilket innebar att den tyska valutan förlorade sitt värde. Samtidigt steg priserna och det rådde brist på varor. Tyskland försökte lösa problemet genom att trycka mer sedlar, men det resulterade bara i att bankerna gick i konkurs och människor förlorade alla sina besparingar.
Från 1924 stabiliserades situationen. Men efter den amerikanska börskraschen 1929, som påverkade hela den globala ekonomin, drabbades Tyskland hårt av det som senare kom att kallas den stora depressionen, med massarbetslöshet som följd.
Även om Tyskland blev en demokrati efter första världskriget ledde den politiska krisen som uppstod i landet efter den stora depressionen till att många av landets invånare förlorade tron på de styrande politikerna och den demokratiska processen. Olika extrema rörelser och partier försökte utnyttja situationen. Ett av dessa var NSDAP, det nationalsocialistiska (eller nazistiska) tyska arbetarpartiet, med Adolf Hitler som ledare.
Hitler utses till kansler – andra partier förbjuds
Med hjälp av den ekonomiska och politiska krisen – genom intensiv propaganda och gatuvåld samt stöd från inflytelserika grupper – växte nazisterna från ett litet parti 1928 (2,6% av rösterna) till Tysklands största parti i november 1932 (33% av rösterna). Politiker från andra partier hade olika åsikter om Hitler och nazisterna. Vissa ansåg att de var farliga, en del underskattade hotet som nazisterna innebar och trodde att de kunde kontrolleras, och vissa tyckte till och med om deras politik.
Den 30 januari 1933 lyckades konservativa politiker övertyga den tyska presidenten Paul von Hindenburg att utse Adolf Hitler till kansler för en minoritetsregering bestående av konservativa och nationalsocialistiska partier.
I februari 1933 blev riksdagens byggnad i Berlin nedbränd. Nazisterna utnyttjade denna händelse för att anta nya lagar som gjorde det möjligt för dem att terrorisera politiska motståndare. En månad senare, i mars 1933, öppnades det första koncentrationslägret i Dachau, och politiska motståndare som kommunister, socialdemokrater och fackföreningsmedlemmar sändes dit.
Efter att många kommunistiska och socialdemokratiska parlamentsledamöter hade mördats eller arresterats kunde nazisterna driva igenom lagar i parlamentet som avskaffade demokratin. I juli 1933 förbjöds alla andra partier och nazisterna intensifierade förföljelsen av politiska motståndare och grupper som inte ansågs ”passa in” i det tyska samhället. 
Vykort från 1919.
Vykort från 1933 som föreställer Adolf Hitler och Paul von Hindenburg.
Den tyska delegationen på fredskonferensen i Versailles, Frankrike 1919.
Foto från 1923, en tysk man använder sedlar som tapet.
Nazistisk valaffisch från 1932. Text: ”Vi bygger upp! Våra byggstenar: arbete, frihet, bröd. De andras byggstenar: sociala nedskärningar, korruption, terror, hat, lögner.”
Nazistisk affisch från 1932 som föreställer arbetslösa tyskar. Text: ”Vårt sista hopp: Hitler”
Beskriv vilka historiska händelser fotografierna och propagandabilderna hör ihop med och försök analysera syftet med propagandan.
3.1.a Vykort från 1919.
3.1.b Vykort från 1933 som föreställer Adolf Hitler och Paul von Hindenburg.
3.1.c Den tyska delegationen på fredskonferensen i Versailles, Frankrike 1919.
3.1.d Foto från 1923, en tysk man använder sedlar som tapet.
3.1.e Nazistisk valaffisch från 1932. Text: ”Vi bygger upp! Våra byggstenar: arbete, frihet, bröd. De andras byggstenar: sociala nedskärningar, korruption, terror, hat, lögner.”
3.1.f Nazistisk affisch från 1932 som föreställer arbetslösa tyskar. Text: ”Vårt sista hopp: Hitler”
