4.1 Tidningarna om Novemberpogromen 1938

Novemberpogromen (tidigare ofta kallad "Kristallnatten" eller "Rikskristallnatten", "Natten då glas krossades") refererar till de brutala anti-judiska pogromer som ägde rum i huvudsak natten mellan den 9 och 10 november 1938. Våldet pågick i hela Tyskland, i närliggande Österrike och i av tyska trupper ockuperade områden i Sudetenland i Tjeckoslovakien.

I efterdyningarna meddelade tyska tjänstemän att Novemberpogromen hade uppstått som en spontan följd av allmänhetens reaktioner på mordet av Ernst vom Rath.

Vom Rath var en tysk ambassadtjänsteman stationerad i Paris. Herschel Grynszpan, en 17-årig polsk jude, hade skjutit diplomaten den 7 november 1938. Några dagar tidigare hade tusentals judar med polskt medborgarskap som bodde i Tyskland utvisats av de tyska myndigheterna. Grynszpan hade fått nyheter om att hans föräldrar och syster, som varit bosatta i Tyskland sedan 1911, fanns bland de utvisade.

Vom Rath dog den 9 november 1938, två dagar efter att han blev skjuten. Dagen råkade sammanfalla med årsdagen av Ölhallskuppen1923 (Beer Hall Putsch; Hitlerputsch), ett viktigt datum i den nationalsocialistiska kalendern. Ledarna för nazistpartiet som var samlade i München på årsdagen tog tillfället att använda vom Raths död som en förevändning för att låta de antisemitiska övergreppen pågå hela natten.

Propagandaministern Josep Goebbels, en ledande anstiftare av pogromerna meddelade nazisternas "Old Guard" att "världens judar" hade konspirerat för att begå mordet. Han berättade också att "Führern har beslutat att . . . demonstrationer inte ska förberedas eller organiseras av partiet, men om de sker spontant ska de inte hindras".

Genom upploppen förstördes ca 1 400 synagogor och bönehus i Tyskland, Österrike och Sudetenland. Många synagogor brann under hela natten inför ögonen på allmänheten. De lokala brandmännen hade fått order om att bara ingripa för att förhindra lågorna att sprida sig till närliggande byggnader som inte ägdes av judar.

Medlemmar i SA och Hitler Jugend över hela landet slog sönder butiksfönstren i ca 7 500 butiker ägda av judar och plundrade dem. Judiska begravningsplatser vanhelgades i många regioner. Även om mord inte fanns med i de centrala direktiven för Novemberpogromen förlorade minst 400 judar livet mellan den 9 och 10 november.

Allt eftersom pogromerna spreds greps upp till 30 000 judiska män av grupper inom SS och Gestapo (säkerhetspolisen) vilka följde Reinhard Heydrichs instruktioner.  De flesta av de gripna fördes från lokala fängelser till Dachau, Buchenwald, Sachsenhausen och andra koncentrationsläger.

Utmärkande för Novemberpogromen är att den utgör det första exemplet där nazistregimen fängslade judar i stor skala på grund av deras etnicitet. Hundratals människor dog i lägren som ett resultat av den brutala behandling de fick utstå. De flesta släpptes fria under de kommande tre månaderna under förutsättning att de påbörjade sin utvandringsprocess från Tyskland. En effekt av Novemberpogromen blev att allt fler judar utvandrade från landet under de efterföljande månaderna.  

Ladda ner och skriv ut artiklar och arbetsblad