Medlemmar i familjelägret som skyddades av en partisangrupp under ledning av Tuvia Bielski. Fram till 1944 gömde sig partisanerna sig i skogen nära byn Naliboki i Vitryssland (tidigare Polen). (Befälhavare Yehuda Bielski sitter i andra raden till höger.)
4. REAKTIONER | MOTSTÅND | RÄDDNINGSAKTIONER 4.1 Tidningarna om Novemberpogromen 1938 | 4.2 Flyktingpolitik i Europa | 4.3 Våga säga nej | 4.4 Motstånd | 4.5 Räddare
Den här övningen innehåller exempel på människor som visade missnöje med eller till och med motsatte sig naziregimen. Genom övningen får du möjlighet att utveckla din empatiska förmåga liksom förmågan att fatta beslut och agera utifrån dem – färdigheter som är viktiga för att skydda och upprätthålla demokratiska värden och mänskliga rättigheter.
Väpnat, civilt och andligt motstånd i getton under Förintelsen
Uppgift 1a
-
Använd den så kallade snöbollstekniken och definiera termen motstånd.
Övningen fortsätter tills det bara finns två stora grupper kvar. De två definitionerna skrivs sedan upp på en tavla eller ett block. Sedan får läraren kommentera definitionerna och formulera en gemensam som innehåller huvudparten av de två gruppernas förslag.
Uppgift 1b
-
Läs definitionen för motstånd formulerad av Roman Kent, överlevande från Lodz Getto och förintelselägret Auschwitz-Birkenau.
-
Efter att du läst noggrant, försök definiera de olika formerna av motstånd som Roman Kent nämner och skriv ner dem i en punktlista.
"[...] I gettot skapades en sorts kommunistisk rörelse och några av ledarna för kommuniströrelsen var goda vänner till mig. Vi hade gått i skolan tillsammans. De organiserade till vårt skydd något som vi i USA skulle kalla 'nersaktnings-strejk'. När de som bestämde ville att vi skulle göra tio ryggsäckar åt den tyska armén varje dag gjorde vi bara två. Vi insåg nämligen att ledningen var rädda att göra något mot oss för om de skulle säga öppet att ni 'nersaktnings-strejkar' skulle de bli straffade av tyskarna. Så på ett sätt spelade vi ut dem mot tyskarna och vi räddade våra liv genom en låg produktion. Jag säger det här eftersom jag har hört så manga gånger om hur judarna inte gjorde motstånd, de gick som får till ugnarna. Men det är inte sant för detta var också motstånd. Motstånd behöver inte vara med pistoler eller patroner. I själva verket kanske det enklaste motståndet är det som genomförs med pistolen och kulan.
Men många gånger blev konsekvensen av att få tag i ett vapen och skjuta en tysk att de valde ut 1 200 av oss att döda. Så det hjälpte inte mycket. Men motstånd som det här är motstånd. Motstånd, när en mamma ger sitt barn en bit bröd så barnet överlever – det är motstånd. Motståndet i Lodz getto bestod av en symfoniorkester som spelade, det var kallt, men genom att spela gav de människor en vilja att leva en dag till och sedan en dag till. Det kanske inte dödade någon men det var motstånd. Läraren som undervisade barnen i gettot – det var motstånd, att undervisa var förbjudet. Det fanns många former av motstånd som var andligt, moraliskt och så vidare [...]."
Uppgift 2a
-
Läs förklaringen om orsakerna till gettoupproret i Warszawa som Noemi Szac-Wainkranc anger i sin dagbok.
"[...] Striden fortsätter. Det sker ett vaktbyte i bunkrarna och en paus i bunkrarna, men alla vill kämpa, alla förhärligar tanken på att dö i strid mot fienden. Vilken glädje det är att sikta med en pistol mot honom, att känna att man kan hämnas sin familj, att känna att man inte är ett försvarslöst djur som leds till slakt, utan en människa som kan slåss, skjuta, hälla bensin över pansarvagnar, en person som kan sikta en pistol mot tyskarna och döda. [...] Den andra veckan under stridigheterna ockuperade vi hela Lesznogatan, vi drev bort tyskarna från flodens andra strand och lyckades ta vapen och uniformer. [...] Det var inte mycket. Vi tog över alla lager i gettot som hade reservdelar, maskiner och uniformer. Fler och fler tyska divisioner skickades fram mot oss, men vi var förstärkta av vår styrka och en enda tanke: vi måste hämnas!
Det verkade visserligen som om allt löstes upp i kaos, men det var bara på ytan. I själva verket gick allt enligt planen, precis som det hade diskuterats när vi satt runt bordet de sorgliga kvällarna. Kunde våra planer på att riva väggarna verkligen komma till stånd? Flykt skulle ha varit seger för oss. Men det fanns ingen flykt. Vart vi än gick, skulle vårt försök vara dömt att misslyckas och seger – det kunde bara finnas en seger: att hålla ut så länge som möjligt och döda största möjliga antal tyskar ... Vi var inte olyckliga: tvärtom var vi fullkomligt glada. Varken rädsla eller smärta existerade för oss. Kan du jämföra en sådan död med döden i en gaskammare? [...] Dö! För min mamma, för min far, för mina barn, för vårt liv! Jag siktar efter dig! Åh gud, snälla låt skottet träffa sitt mål! [...]"
Uppgift 2b
Gettoupproret i Warszawa var det första väpnade motståndet i en stad i det ockuperade Europa, men det var inte det enda militära motståndet som judar gjorde mot Nazityskland.
Olika aktioner organiserade av judiska partisangrupper genomfördes över hela Europa, men deras omfattning skilde sig från plats till plats. Motståndsmännen i Warszawa getto hade dock minimal militär styrka men även om de inte hade någon chans att segra, bestämde de sig för att slåss.
-
Lista anledningarna som nämns i Noemi Szac-Wainkrancs dagbok till att kämparna gjorde uppror mot den tyska armén.
-
Sök på internet efter andra platser där judarna gjorde motstånd under Förintelsen. Märk sedan ut platserna med en nål på en Europakarta och skriv vilket datum motståndet mot nazisterna ägde rum. Försök att hitta minst fem platser utöver Warszawa i Polen där judar gjort motstånd. Kom ihåg att kontrollera din information genom att hitta minst två olika källor (webbsidor).
Uppgift 3a
-
Läs den judiska pionjärungdomsgruppen i Vilnius motståndsmanifest från den första januari 1942.
"De ska inte ta oss som får till slakt!
Judisk ungdom, bli inte vilseledda. Av de 80 000 judarna i 'Litauens Jerusalem' [Vilnus], finns bara 20 000 kvar idag. Inför våra ögon slet de oss från våra föräldrar, våra bröder och systrar. Var är de hundratals judiska män som förts bort för arbete av de litauiska 'banditerna'? Var är de nakna kvinnorna och barnen som togs ifrån oss under terrornatten under provokatzia. Var är judarna [som fördes iväg] på Försoningsdagen?
Var är våra bröder från det andra gettot?
Ingen av dem som fördes iväg från gettot kom någonsin tillbaka.
Alla Gestapos vägar leder till Ponary. Och Ponary innebär döden.
Tvivlare! Kasta bort alla illusioner. Era barn, era män och era fruar är inte längre vid liv.
Ponary är inget läger – alla skjuts där.
Hitlers mål är att förinta alla Europas judar. Det är Litauens judars öde att vara de först på tur.
Låt oss inte gå som får till slakt!
Det är sant att vi är svaga och försvarslösa, men motstånd är vårt enda sätt att svara fienden! Bröder! Det är bättre att stupa som fria slagskämpar än att leva på mördarnas nåd. Gör motstånd! Till det sista andetaget."
1 januari, 1942, Vilnius getto, Moreshet arkiv, D. 1.4630.
Uppgift 3b
Svara på frågorna:
4.4-3b:1 Vilka händelser i Litauen påverkade direkt manifestet som uppmanade till judisk väpnad kamp i Vilnius Getto?
4.4-3b:2 Leta efter information om Ponary. Vad var det? Vad hände där?
4.4-3b:3 Utifrån informationen i texten om det civila motståndet i gettot, tycker du meningen "De ska inte ta oss som får till slakt" speglar verkligheten i gettot?
4.4-3b:4 Senare spreds manifestet till andra judiska ungdomsgrupper i getton i de ockuperade territorierna. Vad tror du att detta uppror fick för påverkan på de judiska organisationerna i getton?
Uppgift 3c
Svara på frågorna:
4.4-3c:1 Titta närmare på bilden. Försök utröna var och under vilken årstid den är tagen.
4.4-3c:2 Vilka människor är det som fotats?
4.4-3c:3 I fotot är Tuvia Bielski den tredje personen från vänster på bilden. Han var ledare för partisangruppen som skyddade lägret med judiska familjer i Nalibokiskogen. Utifrån hur fotografiet är komponerat och människorna på bilden är klädda, vad tror du anledningen är till att denna bild togs?
Uppgift 3d
Svara på frågorna:
4.4-3d:1 Titta närmare på fotot. Försök komma på var och under vilken årstid den är tagen.
4.4-3d:2 Utifrån de fotograferades klädsel och utrustning, kan du gissa vilket yrke dessa människor hade?
4.4-3d:3 Analysera de två fotografierna. Vad är de grundläggandena skillnaderna mellan de två grupperna? Vad skulle dessa människor kunna ha gemensamt, och vad skiljer dem åt?
Uppgift 3e
Extra frågor och uppgifter:
4.4-3e:1 Använd tillgängliga källor och sök efter information om judiska partisaner i Vitryssland.
4.4-3e:2 Ta reda på hur lägren för judiska familjer, som lyckades fly från getton som likviderades, växte fram i skogarna och hur de fungerade.
4.4-3e:3 Leta efter information om Bielski-bröderna, organisatörerna av den judiska partisangruppen i Nalibokiskogen i Vitryssland.
4.4-3e:4 Fundera på vad målet och huvuduppgiften för de judiska partisangrupperna i Östeuropa var.
4.4-3e:5 Genom att analysera de olika förhållningssätt som den judiska befolkningen intog gentemot Förintelsen, hur skulle du beskriva attityden och handlingarna hos de judiska partisanerna?
Det är en vanlig uppfattning att judarna var passiva och inte gjorde motstånd. Elie Wiesel menar att man måste tänka om: "Frågan är inte varför inte alla judar gjorde motstånd, utan hur så många kunde göra motstånd. Utsatta, slagna, utsvultna, var fann de styrkan – andligt och fysiskt – att göra motstånd?"
4.4-4a Reflektera över påståendet och skriv några rader kring vad som kan ha fått judar att motarbeta nazisternas utrotningsplan. Vilka former av motstånd kan du komma på? Försök även ge ett svar på vad orsaken är till att det tidigare inte var allmänt känt att judarna gjorde motstånd.