Mina första år 1936-1939 | Livet förändras 1939-1940 | Instängd i gettot 1940-1944 | Tiden i läger 1944-1945 | Krigsslutet och tiden efter 1945 | Fullständig biografi
Jakob Ringart | Biografi
Se även Foton och dokument >>
1925-1938
Jakob Ringart föddes 1925 i industristaden Lodz, sydväst om Warszawa. Pappa Isaj var kamrer på en bank och mamma Sara var hemmafru. Jakob hade två äldre bröder, Artur och Boleslaw.
I den statliga skolan där Jakob gick var bara tre av trettio elever judar. När Jakob sökte till gymnasiet fanns det inte plats för honom eftersom antalet judar i varje klass var begränsat. Han började därför på en privat skola. Jakob identifierade sig som en "polsk grabb av judisk härkomst" men berättar att han blev utsatt för antisemitism under sin skolgång.
1938-1940
Jakob var fjorton år när kriget bröt ut, den 1 september 1939, och tyska soldater marscherade in på gatorna i Lodz.
När Jakob samma höst återvände till skolan var inget längre sig likt. Alla judiska barn tvingades lämna skolan. Gatorna fick nya tyska namn och det blev förbjudet för judar att gå på huvudgatan som fått namnet Adolf Hitler Strasse.
1940-1944
Judarna i Lodz tvångsförflyttades till ett getto. I slutet av januari 1940 kom två SS-män till Jakobs familj och tvingade dem att lämna lägenheten.
I gettot fick Jakobs pappa ta hand om administrationen med att fördela lägenheterna. Hans mamma blev föreståndare på ålderdomshemmet. Dit kom även judar som deporterats till Lodz från Berlin, Hamburg och Wien. Så småningom började Jakob, som då var femton år, arbeta som mekaniker och låssmed.
Ett par år efter att judarna förflyttats till gettot började deportationerna. Från sitt fönster såg Jakob hur barn lyftes upp på lastbilsflak och fördes bort under den stora barndeportationen.
1944-1945
I takt med att deportationerna fortsatte blev gettot allt mindre. Jakob bodde i det område som ännu fanns kvar. Överallt på murarna fanns plakat uppsatta som uppmanade alla att ta sig till järnvägsstationen för att "transporteras till ett annat läger".
Gettots invånare fick inte längre någon mat och till slut gav även Jakobs familj upp. De såg ingen annan utväg än att lämna gettot. När tåget stannade i Auschwitz-Birkenau utsattes de för en selektion och Jakob skildes med våld från sin mamma och pappa.
Krigsslutet och tiden efter 1945
Från Auschwitz-Birkenau transporterades Jakob till ett tvångsarbetsläger i en fabrik i Braunschweig. Förhållandena i lägret var fruktansvärda, och arbetet mycket tungt. På grund av lössen hade Jakob sår och bett över hela kroppen.
Den 1 maj 1945 tvingades Jakob och de andra fångarna att gå ombord på ett godståg. Men på grund av de allierades bomber stod tåget stilla och dagen därpå befriades lägret.
Efter befrielsen fördes Jakob till ett uppsamlingsläger vid Bergen-Belsen. Där upptäckte läkarna att Jakob hade tuberkulos och föreslog att han skulle få vård i Sverige, och den 20 juli 1945 kom Jakob till Trelleborg med båt från Lübeck.