Walter Frankenstein

1924-1936

Walter Frankenstein föddes 1924 i Flatow i nordöstra Tyskland i det som kallades Västpreussen. När Walters pappa Max dog fortsatte mamma Martha att driva familjens lanthandel och värdshus.

När Hitler kom till makten 1933 förändrades situationen i Tyskland. I Flatow utsattes den judiska befolkningen för attacker, och nazisterna hindrade människor från att handla i affärer som ägdes av judar.

1936 meddelade rektorn på Walters skola att han och andra judar inte längre var välkomna. Walters farbror ordnade då så att han kunde gå i en judisk skola i Berlin.

1936-1939

Sommaren 1936 flyttade Walter som då var 12 år till Auerbach-barnhemmet i Berlin. Barnhemmet låg nära den judiska skolan. Walter fick många nya vänner att umgås med och på söndagarna besökte han sin farbror Selmar och faster Ottile.

I oktober 1938 tvingades Walters mamma att stänga lanthandeln och lämna huset. Under pogromen i november samma år krossades glasen på skyltfönster till affärer som ägdes av judar och från barnhemmet kunde Walter och hans kamrater se synagogorna som brann runt om i Berlin.

1940-1943

1941 mötte Walter sin stora kärlek Leonie. Som judar var de tvungna att bära en gul davidsstjärna på kläderna, men Walter och Leonie kom överens om att de skulle ta av sig den. De var modiga och gjorde motstånd mot nazisterna genom att besöka platser som var förbjudna för dem.

När byggnadsskolan där Walter utbildade sig till murare stängdes anställdes Walter av den judiska församlingen. I början av 1942 kom en order från Gestapo att Walter och andra hantverkare måste arbeta för dem.

I januari 1943 föddes parets son Uri. I takt med att risken att familjen skulle deporteras ökade gjorde Leonie och Walter upp en plan – de skulle gå under jord och gömma sig. När dagen kom brände de sina id-kort som hade stämpeln "j" för "Jude". För att dölja sin identitet började Walter kalla sig Kranz och ibland Frank.

1943-1945

Under åren 1943-1945 fortsatte Walter och Leonie att fly från gömställe till gömställe. Vid flera tillfällen var det nära att de upptäcktes. Olika personer i deras vänskapskrets kom till hjälp och hittade nya platser där de kunde bo tillfälligt.

Leonies mamma var gift med en kristen man, men en granne avslöjade att hon som judinna glömt att skriva "Sara" som mellannamn på sin legitimation. En kort tid efter arresteringen skickades hon till Auschwitz-Birkenau.

1943 föddes parets andra son, Michael. Leonie som uppgett ett påhittat namn tvingades snabbt fly till Berlin för att inte bli upptäckt när myndigheterna frågade om hennes födelsedata.

1945 och tiden efter krigsslutet

Vid krigsslutet fick Walter och hans familj tillgång till en lägenhet där de kunde bo ett par månader. När bomberna började falla över staden tog de skydd i en tunnelbanestation. I april 1945 när den sovjetiska Röda armén intog staden väntade nya utmaningar – Walter måste övertyga soldaterna om att han var en judisk man på flykt.

Även efter krigsslutet utsattes Walter och Leonie för antisemitism och de bestämde sig för att emigrera till det brittiska mandatet Palestina. Efter några år av tungt och krävande kroppsarbete började Walter fundera på att lämna landet och 1956 kom hela familjen till Sverige.