Studera överlevandes vittnesmål från Förintelsen

Lärarhandledning till övningen

Till dig som är lärare: Lektionen kan genomföras i flera ämnen, till exempel religion, historia, svenska eller som en del av skolans värdegrundsuppdrag. Lektionen kräver förförståelse av andra världskriget och Förintelsen. Börja med en gemensam genomgång. Uppgiften kan genomföras enskilt eller i par. Eleverna får varsitt vittnesmål och arbetar sedan enligt instruktionerna. Redovisning sker sedan i tvärgrupper (i grupper om fem–sju, med alla vittnesmålen representerade) där alla elever/par delger varandra resultatet av sitt arbete med vittnesmålen. På så sätt får eleverna ta del av samtliga vittnesmål och samtidigt höra och diskutera sina klasskamraters tankar och funderingar kring det vittnesmål de arbetat med. (Tidsåtgång: 2–3 lektioner á 60 minuter.)

Koppling till styrdokumenten (Lgr 11)

Historia – ämnets syfte

Genom undervisningen i ämnet historia ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

  • använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
  • kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
  • reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
  • använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Historia – centralt innehåll

Imperialism och världskrig, cirka 1800–1950

  • Den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism.
  • Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och andra delar av världen.
  • De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag.
  • Historiska berättelser från olika delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta.

Hur historia används och historiska begrepp

  • Exempel på hur 1800- och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
  • Hur historia kan användas för att skapa eller stärka gemenskaper, till exempel inom familjen, föreningslivet, organisationer och företag.
  • Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter.
  • Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.
  • Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.
  • Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser.

Se källa >>

Koppling till Eternal Echoes lärandemål

Genom övningarna kan följande lärandemål nås:

  • elevernas förmåga att tänka kritiskt och ur flera perspektiv utvecklas
  • elevernas empatiska förmågor utvecklas
  • eleverna reflekterar över historiska händelser och hur de är relevanta för oss
  • eleverna förstår konsekvenserna av stereotyper och fördomar, och vad de kan leda till
  • eleverna förstår hur, var och varför propaganda sprids.

Efter att nazisterna erövrade makten i Tyskland 1933, utsattes de tyska judarna för en statligt organiserad förföljelse som hela tiden intensifierades. Med andra världskrigets utbrott 1939 ökade den ännu mer och drabbade judar i alla de länder som Tyskland ockuperade. Så småningom övergick förföljelsen i ett försök att döda alla judar i Europa. Detta folkmord kallas Förintelsen.

Under två till tre lektioner kommer du att få möta några av dem, som mot alla odds, överlevde Förintelsen. De kommer att berätta sin familjs historia: hur livet var innan andra världskriget bröt ut, hur livet kom att förändras under kriget och hur de som drabbades av nazisternas förföljelser skickades till olika koncentrations-, arbets- och förintelseläger. Avslutningsvis får du också ta del av hur just dessa människor lyckades överleva och hur livet blev efter att kriget tagit slut.

 

Vad ska du göra?

  • Du ska under en till tre lektioner arbeta med ett vittnesmål som din lärare tilldelar dig. Därefter kommer du att redovisa ditt vittnesmål i tvärgrupper. Det innebär att du förutom att redogöra för ditt vittensmål kommer att få ta del av andra vittnesmål från dina klasskamrater.
  • Du och dina klasskamrater kommer att ta del av Jakob Ringart, Livia Fränkel, Lea Gleitman, Susanna Christensen, Walter Frankenstein, Klara Tixell och Oskar Tojzners vittnesmål. Öppna  vittnesmålen via samlingssidan >>

 

Studera och redovisa vittnesmål i tvärgrupper

Ta del av ditt vittnesmål, exempelvis Livia Fränkels livsberättelse. Skriv stödord när du lyssnar till de olika delarna av vittnesmålet. Stödorden och svaren på uppgifterna som hör till respektive del använder du sedan när du redovisar vittnesmålet för dina klasskamrater.

1. Lyssna till avsnittet Min uppväxt

Lyssna till och arbeta med uppgifterna som hör till "Min uppväxt".

2. Lyssna till avsnittet Livet förändras

Lyssna till och arbeta med uppgifterna som hör till "Livet förändras".

3. Lyssna till avsnittet Tiden i läger

Lyssna till och arbeta med uppgifterna som hör till "Tiden i läger".

4. Tvärgruppsredovisning

Under redovisningen redogör du för ditt vittnesmål. Tänk på att alla ska få komma till tals – så försök att hålla din redovisning till omkring 10 minuter. När ni är färdiga kan ni fundera över:

a)   Vilka skillnader och likheter finns det i vittnesmålen?

b)   Vad kan dessa skillnader och likheter bero på?