Susanna Christensen

Min uppväxt 1933-1944  |  Livet förändras 1944  |  Instängd i gettot 1944  |  Tiden i läger 1944-1945  |  Befriad 1945  | ​​ ​​​​​Fullständig biografi

Se även Foton och dokument >>

1933-1944

Susanna Christensen föddes 1933 i Makó, en liten stad i sydöstra Ungern. Föräldrarna, Erszébet (Elizabeth) and József Lukács, drev en liten speceriaffär. Familjen levde sparsamt och hade inga moderniteter såsom radio eller telefon. Men under krigsåren hade pappan en dagstidning.

Pappa József var väldigt duktig på att spela fiol. Ibland kom en bekant på besök och de spelade tillsammans. Det var en ljuspunkt i Susannas liv.

* Susanna hette Lukács i efternamn som barn.

1944

Efter fyra år i en judisk skola fick Susanna möjlighet att gå på en så kallad borgarskola. Två platser var reserverade för judar. Susanna och en annan flicka som hette Erzsi trivdes på skolan men fick utstå antisemitism från en av lärarna.

När de ungerska myndigheterna drog in judarnas rättigheter tvingades Susannas pappa att dra ner på antalet varor i affären. Våren 1944 tvingade tyskarna alla judar i Makó att flytta till ett getto. Susanna var då 11 år.

1944

I gettot kom Susanna lite närmare sina judiska rötter. Föresåndarinnan på ålderdomshemmet där familjen bodde var religiös och bjöd in Susanna och hennes föräldrar att fira en av de judiska högtiderna.

Plötsligt en dag bankade militärpolisen på dörren. Judarna fick order om att packa och göra sig klara. På lastbilar fördes sedan alla till Szeged, den näst största staden i Ungern där de placerades i ett tältläger. Från en uppsamlingsplats vid tegelbruket deporterades de sedan vidare i boskapsvagnar.

1944-1945

1944 fördes Susanna och hennes familj till Neudorf bei Bahnhof i Österrike. Där tvingades judarna utföra slavarbete på ett lantbruk. I slutet av november deporterades de vidare till koncentrationslägret Bergen-Belsen.

Varje morgon fick judarna order om att ställa upp utanför barackerna för att räknas. "Det var hemskt att vara där i Bergen-Belsen", minns Susanna. "Vi såg ingen ljusning." I hemlighet skrev hennes pappa upp allt som hände i lägret i en fickkalender.

1945 och tiden efter krigsslutet

Den 15 april 1945 befriades Bergen-Belsen. Två dagar senare dog Susannas pappa.

En månad efter befrielsen hade Susanna och hennes mamma fått tillbaka tillräckligt med krafter för att orka stå upp och röra sig lite i lägret. "Det såg ut som en spökstad", minns Susanna. "Alla gick omkring inlindade i lakan."

I juli fick Susanna och hennes mamma möjlighet att resa till Sverige. Efter tre veckor i karantän och sex månaders rehabilitering började till slut ett nytt liv i Sverige.